Det Femte Elementet

Regi: Luc Besson
Skådisar: Bruce Willis, Milla Jovovich, Gary Oldman, Ian Holm, Chris Tucker

Här börjar det gå utför för Luc. Allt skulle kunna sluta här. Det borde varit så men nä Besson fortsatte göra filmer som Arthur och Minemojerna samt medelmåttiga eller rent dåliga actionfilmer. Men denna film är faktiskt väldigt bra. Bruce Willis spelar en taxichaffis i en ganska färgsprakande framtid där bilar flyger samt att man kan resa i rymden. Här finns också en präst spelad av Ian Holm samt skurken spelad av Gary Oldman. De två sista letar efter det femte elementet som är gömt någonstans. Några incidenter sker och Bruce är med i en adralinpumpande film som aldrig blir tråkig. Skådespelarna är helt okej men saknar glöden som Luc oftast får fram ur sina skådespelare.

 Filmen är väldigt överdådig i sitt bildspråk med mycket färger och storslagna specialeffekter. Det är också storslagna actionscener som ser utmärkta ut. Det är den stora behållningen då historian och skådespelarna inte är speciellt engagerande. Men något med fotot gör så att filmen ser exremt snygg ut. Den är även väldigt rolig på sina ställen med roliga Ian Holm och Gary Oldman.

Skådespelare: 3/5
Regi: 3/5
Manus 3/5
Musik: 2/5
Foto och Kamera: 4/5
Längd: 4/5

Slutbetyg: 19/30... 3/5

Leon(1994)

Regi: Luc Besson
Skådisar: Jean Reno, Natalie Portman, Gary Oldman, Danny Aiello

Här tog Luc Besson steget till Amerika och med sig tog han Jean Reno som här gör sin absolut största roll. Natalie Portman gör här sin första roll och man förstår ju varför hon nu är den kanske största skådespelerskan. Även Gary Oldman gör sin roll med bravur. Reno spelar en lönnmördare som mördar åt maffian. Han bor i ett hyreshus i centrala New York och mannen i grannfamiljen är smålangare åt olika stostadsmaffior. Men då kommer Gary Oldmans karaktär som är en korrumperad Beethoven älskande psykiskt sjuk polis. Polisen dödar hela familjen inklusive barnen. Men dottern(Natalie Portman) överlever och tar skydd hos Leon. Där stannar hon och en relation som går i oväntad riktning.

Som sagt så är skådespelarna riktigt bra och jag går inte in mer på dem mer. Här är det inte lika personligt för Luc Besson som i Det Stora Blå men han går in för att göra filmen minst lika mycket för Leon. Detta är en lättsam film med ett djup som gör att filmen aldrig är tråkig. Det är väl därför så många har sett den och har så hög placering på Imdb. Höjdpunkterna i filmen är många och dessa händer speciellt när Gary Oldman är med i bilden. Filmens shotout är enorm och riktigt välgjord och spännande.

Skådespelare: 5/5
Regi: 4/5
Manus: 3/5
Musik: 3/5
Foto och kamera: 3/5
Längd: 3/5

Slutbetyg: 21/30... slutbetyg: 4/5

Nikita(1990)

Regi: Luc Besson
Skådisar: Anne Parillaud, Marc Duret, Patrick Fontana, Jean Reno

Nikita är Luc Bessons fjärde långfilm. Denna har stor likhet med den bättre Leon som kom fyra år efter denna. Många lyfter denna som den bästa av hans filmer men det är enligt mig inget mer än en bra mellanrulle av Luc. Han sätter den bästa scenen i början då han återanvänder kameravinklarna och musiken ifrån Subway. Scenen visar direkt att Nikita har hamnat i helt fel umgängeskrets. De ser rebeliska ut de ser arga ut och de går in och rånar en butik men allt går fel och Nikita skjuter en av poliserna som försöker stoppa rånet. Regeringen arrangerar så att Nikita inte finns på pappret längre. Sedan omvandlar regeringen Nikita till en lönnmördare.

Nikita är en intressant karaktär men jag kan inte riktigt ta till mig henne. Jag bryr mig inte speciellt mycket om vad som händer henne helt enkelt. Hon spelas däremot bra av Anna Parillaud som kunde blivit riktigt stor om hon försökte. Men det finns några genialiskt roliga sekvenser med Nikitas "farbror" och man, ni som sett filmen vet vad jag pratar om. Sammt Jean Renos inhopp som "städare" i slutet av filmen. Musiken är inget jag minns och fotot klarar sig. Längden är nästan perfekt för utvecklingen men lite karaktärs historia runt Nikta skulle inte skadat.

Skådespelare: 4/5
Regi: 3/5
Manus 3/5
Musik: 2/5
Foto och kamera: 4/5
Längd: 4/5

slutbetyg: 20/30...  slutbetyg 3/5

Le Grand Bleu(1988)

Regi: Luc Besson
Skådisar: Rosanna Arquette, Jean-Marc Barr, Jean Reno.

Luc Besson gjorde ett stort framsteg när han gjorde den här filmen om en mans( Jean-Marc Barr) kärlek till havet. Han tog steget från den småtråkiga och lite oengagerade Subway till hans bästa verk någonsin. Det här är också hans mest engagerade film där man verkligen bryr sig om människoödena. Här finns en journalist från New York som blir kär i djuphavsdykaren som är mer kär i havet än henne. Men det är ju inte så att han inte är kär i Kvinnan heller. Där finns också mannens som heter Jaques, kompis Enzo(Jean Reno) som har känt varandra sedan barndomen. Dessa två vänner är med i VM i djuphavsdykning. Det är ju också så att deras vänskap hotas när Jaques slår Enzos världsrekord.

Skådespelarna är helt otroliga där Rosanna Arquette är det svaga kortet i den kvinnliga huvudrollen. Jean-Marc och Jean Reno är helt otroliga i sina roller. Speciellt Reno är fantastisk med sin grova röst som inte riktigt går ihop med det franska språket i allmänhet. Fotot är helt fantastiskt med stora vyer över vattnet och månen som speglas. Eric Serras musik är otroligt bra. Eric är föresten med i Subway som basisten i bandet. Men sedan dess så blev han musikskapare och det är han otroligt duktig på. En sak som är förbättrat från Subway är längden på filmen. Här tar Luc det lugnt istället för att hasta sig igenom filmen.

Skådespelare: 5/5
Regi: 4/5
Manus: 4/5
Musik: 4/5
Foto och Kamera: 5/5
Längd: 5/5

Slutbetyg: 27/30... Slutbetyg: 4,5/5

Subway-1986

Regi: Luc Besson
Skådisar: Christopher Lambert, Isabelle Adjani, Jean Reno, Eric Serra.

Luc Bessons andra film efter Le Dernier Combat som jag inte har sett än men den finns i dvd hyllan så jag avslutar nog hela temat med den filmen. Subway är ett slag i ansiktet som både gör ont och gör gott. En kameravinkel som kommer och går i filmen är riktigt coolt och är ett stort plus för filmen. Vinkeln är sådan att kameran riktar sig rakt upp mot skådespelarens ansikte när han går framåt och en ensidig musikslinga går i bakgruinden det blir coolt att se på.

Skådespelarna gör gott ifrån sig och här urskiljer sig Jean Reno som nu har blivit Bessons favorit och återkommer i väldigt många av hans filmer. Christopher Lambert spelar en jagad man som blir inlåst i Paris tunnelbana. Christopher är jagad på grund av att han har tagit några papper från en rik flicka spelad väldigt bra av Isabelle Adjani. Kärlek utvecklas mellan huvudrollerna. Det är här filmen brister man fattar inte riktigt varför de blir kära och det spårar ut väldigt mycket i slutscenen med Isabelles roll. Man fattar inte riktigt varför de gör som de gör.Om filmen skulle vara några minuter längre kunde man utveckla historien och knyta ihop ändarna lite. Men som sagt Jean Reno gör så att filmen blir riktigt cool i sin lilla roll. Birollerna är de bästa i denna högst mediokra franska kultfilm.

Betyg

Skådespelare: 3/5
Regi: 2/5
Manus: 3/5
Musik: 3/5
Foto och kamera: 4/5
Längd: 2/5

Slutbetyg 17/30... Slutbetyg: 3/5

Luc Besson

Luc Besson är en fransk regissör som har gjort en hel del guldkorn genom åren men som har gått ner sig totalt nu på senare år. Han producerar nu för tiden actionfilmer utan någon större poäng men jag antar att det är en stor inkomstkälla i alla fall. Han skriver även manuset till sina filmer och han gör ganska enkla historer som blir något större i slutet. Där har vi Luc Besson i ett nötskal.

Goddagens filmälskare och de som inte är det.

Tjenare jag har tänkt att blogga om film och de som vill får följa mig. Jag kommer att främst recensera filmer som har några år på nacken då det finns flera andra bloggare som tar och välkommnar de nya filmerna helt exemplariskt själva. Men det kommer nog att slinka in en eller annan ny film här också.
Jag tänker att ha teman och om det är något specielt tema som ni vill se mig recensera är det bara att hojta till. Jag täbker starta med ett litet tema om Luc Besson och vi får se vad som händer.